Byggvärme utan skyddsnät – när tillfällig uppvärmning blir en risk att ta på allvar

På tusentals svenska byggarbetsplatser fortsätter arbetet året runt – även under vinterns kallaste dagar. Tillfälliga värmekällor är en naturlig del av processen, och allt fler aktörer väljer idag fossilfria lösningar som pelletspannor. Det är ett klimatsmart alternativ som både minskar utsläpp och hjälper till att nå klimatmålen.

Men det finns fortfarande en utmaning i branschen: trots att hållbara alternativ finns, används fossila lösningar som olja – och i vissa fall gasol. Gasol är inte bara importberoende och kostsamt, utan medför också ökade säkerhetskrav som kan vara svåra att överblicka i en redan komplex byggprocess.

Samtidigt ställs även krav på de fossilfria alternativen såsom gasol- och oljepannor. För att en pelletspanna ska vara en trygg och effektiv lösning krävs det att den uppfyller gällande regelverk. Det handlar bland annat om CE-märkning, korrekt installation, tydlig dokumentation och att produkten lever upp till EU:s EcoDesign-krav för energieffektivitet och utsläpp. Det är dessa faktorer som avgör om uppvärmningen blir ett hållbart stöd – eller en källa till onödiga komplikationer.

För byggherren kan en bristfälligt installerad panna snabbt innebära oväntade kostnader. Vid driftstopp, tekniska fel eller myndighetsinspektioner riskerar projektet att försenas – med höga dagliga viten, stillestånd och behov av omplanering som följd. Dessutom kan försäkringsskyddet ifrågasättas om utrustningen inte lever upp till lagens krav.

Det här är inte en oklar gråzon. Det handlar om tydliga regler – och om ett ansvar som alltid ytterst vilar på byggherren.

Flera aktörer i branschen vittnar om att det fortfarande förekommer leverantörer som erbjuder otillräckliga lösningar. Det kan handla om äldre pannor som modifierats, eller system som importerats utan att de kan dokumenteras på ett korrekt sätt. I vissa fall används utrustning som inte skulle ha godkänts vid en säkerhetsgranskning.

Ofta fungerar systemen – tills något oförutsett inträffar. Om en panna orsakar driftstopp eller annan påverkan under byggtiden får det direkta konsekvenser för hela projektet. Det kan handla om försenade torktider, leveranser som skjuts upp eller arbetslag som inte kan arbeta i tillräckligt tempererade miljöer.

Enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) är det alltid byggherren som ansvarar för en säker arbetsmiljö – även när utrustningen hyrs in från tredje part. Det spelar ingen roll om pannan står där tillfälligt: samma regler gäller som för en permanent installation.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1 och 2003:3) kräver dokumenterad riskhantering samt att installationer på byggarbetsplatser granskas och följs upp på ett systematiskt sätt.

AFS 2023:11 – Användning och kontroll av trycksatta anordningar – gäller också vid tillfällig användning. Det innebär att värmepannor, expansionskärl och trycktankar omfattas av samma kontrollkrav även när de används under en begränsad tid.

Utöver detta är EU:s EcoDesign-förordning (2015/1189) tvingande. Den förbjuder användning av fastbränslepannor som inte uppfyller krav på verkningsgrad och utsläpp – oavsett var, när eller av vem de används.

Det som gör detta område särskilt utmanande är att brister sällan syns vid en första anblick. CE-märkning kan saknas, men ibland är det snarare dokumentation, utförd kontroll eller korrekt installation som brister. I vissa fall finns ingen utsedd ansvarig för att helheten fungerar. Och det är just detta – avsaknaden av tydlig ansvarsfördelning – som ökar risken.

Det handlar inte om att göra saker onödigt komplicerade. Det handlar om att bygga rätt – hela vägen. Våra byggarbetsplatser skapar bostäder, skolor och vårdinrättningar som ska stå i generationer. Då är det rimligt att även den tillfälliga uppvärmningen sker med samma omsorg som resten av projektet.

Med rätt upphandling, tydlig kontroll och fossilfria lösningar som följer regelverken – blir byggvärmen en trygg, hållbar del av framtidens byggande.

Av Sofie Samuelsson, energispecialist och oberoende branschskribent med 30 års erfarenhet av energibranschens marknader, tekniklösningar och regelverk.